Tårar
Tårarna rinner.
Ingen ovanlighet i och för sig.
Försökte berätta.
Försökte få fram att något var fel.
Sen kom frågan vad som var fel.
Jag sa att det inte var något speciellt.
Och sen kom ett kallt "okej".
Då undrar man om du bryr dig.
Om du bryr dig alls.
Verkar inte så.
Och som om jag blir motiverad till att berätta.
Berätta vilken dans på rosor detta är.
Det gör ont.
Jag vill gå.
Härifrån.
Föralltid.
Kommentarer
Postat av: Helena
Hej tjejen! Kan förstå din känsla för att skriva ner hur du mår och hur det går för dig i det dagliga livet, kommer följa dig och kanske göra vissa inlägg..ämnet ligger mig nära i min vardag med, men jag tror vi har lite olika önskningar i livet just nu, jag vill inte må så som jag gör längre och det är mkt beroende på min komplexa matkontroll...
Ser att du gör reklam för göteborgs verksamheter...bor du här kanske? Det gör jag...du har min mail om du vill ha kontakt...är en 33 årig singeltjej. Önskar dig allt gott! /H
Trackback
