Tummen ner

Idag är en sån dag då jag inte orkar mer.
Idag är en sån dag då jag bara vill gå.
Gå härifrån.
Till den andra sidan.
Det gör för ont.
För ont för att stanna kvar.
Om jag hade kunnat så.
Vetat till hundra procent.
Att det hade lyckats.
Då så.
Men jag antar att jag är lika feg som vanligt.
Så jag stannar.
Stannar kvar på jorden med sorgen.
Med smärtan.
Olycklig.
Och fet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0