Rubrik?
Nu är jag sjukt arg. Eller arg vet jag inte om jag är. Men jag är trött på allt. Jag orkar inte låtsas mer. Jag orkar inte med att inte kunna stå emot maten (åt massa skit nyss). Jag orkar inte med denna jävla fasad! Jag vill seriöst bara åka till ett annat land helt ensam och bara va ifrån alla som tror att allt är bra! Fattar ni inte! Hur jäkla blind får man va under 8 månaders tid då allt varit SJUKT JÄVLA DÅLIGT?! Och under 2 år då det varit DÅLIGT?! JAG ORKAR INTE INTE INTE.
Vissa låtar framkallar halvbra känslor
Lyssnade precis på en låt. En låt som fick mig att tänka på denna vår. Våren 2007. Jag var väldigt duktig. Promenerade/joggade ungefär 60 minuter per dag. Ibland föll jag ihop i gråt under den turen. Tårar, tårar och åter tårar. Öppnade mig helt och hållet. Vilket var skönt. Sen fick fasaden åka på när jag kom hem igen. Fasaden om att jag är en glad och lycklig flicka som älskar livet. En flicka som inte alls har ångest över sin feta kropp. Inte alls. Jag undrar fan hur jag klarade mig igenom den tiden. Helt seriöst. Det är fan makalöst.
Tankeläsare? I wish.
Jag skäms när jag äter. När jag äter inför mina vänner. Familj. Och andra. Det är.. Pinsamt. Jag undrar vad ni tänker. Vad ni tänker när ni ser mig äta, fettot själv. Önskar jag vore tankeläsare när det gäller det.
För övrigt så har jag inte kommit igång med min träning än känns det som. Varför är inte morgonpromenad det första jag tänker på när jag vaknar? Varför beger jag mig inte iväg till gymmet minst en gång om dagen? Varför äter jag?
Varför ska det vara så svårt?! Jag vill bara bli smal. Smal och glad.
Off
Jag vill bara släppa taget om livet.
Borde ge gärnet i skolan, men det går bara inte. Inte just nu.
Å andra sidan är det bra att endast engagera sig i vad jag äter och hur jag tränar. Åtminstone mest på det. All energi på det.
När tårarna hälsar på är det jobbigt.
Då önskar man att man kunde klicka på en off-knapp.
Typ, byebye-earth knapp.
Att stå ut med min tjocka kropp.
Fettet.
I spegeln.
Varje dag.
Det är inte kul.
Inte heller lätt.
Varje dag är en kamp.
Ett krig.
Leave me alone
Jag önskar att jag hade haft en stuga. Då hade jag tagit mitt pick och pack och dratt dit för en månad. Helt ensam. Med keso, frukt och vatten. Och joggingskor. Alldeles ensam. Skönt.
Jag vill bara gömma mig under mitt duntäcke, en sisådär två veckor
Jag vill inte stiga upp ur sängen. Jag hatar känslan jag har. Känslan av att vara sådär fruktansvärt fet och äcklig. Jag hatar att jag har saker inplanerat idag. Jag vill bara gömma mig under mitt duntäcke en sisådär två veckor eller längre.
Varför åt jag så fruktansvärt bra under dagen igår och massa skit på kvällen?
Jag tänkte säga det gott folk att när skolan börjar i början av september måste jag fasen följa mina regler. Vad har ni för regler? Vad äter ni för att gå ner i vikt? Skriv gärna era tips. De gör mig glad.
Tack för den ångesten, liksom
Är det lönt av en kompis att slänga ur sig följande (efter att jag ätit ett sånt där minilitet paket med chips, ni vet de "rören..")
- Har du redan ätit upp dina? Skojar du? Det är ju jättemycket i dem, oj! .. (osv)
Nej, du gav inte alls mig ångest där.
Nej, du fick inte alls mig att känna mig äcklig.
Nej, du fick inte alls mig att tycka att jag är ännu fetare än vad jag redan är.
Nej, du fick inte mig att må dåigt.
Nej, du fick inte mig att vilja spy.
Nya regler, bra eller dåliga?
Solrosfrön var enligt en som kommenterade skit att äta.. Så det blir inte solrosfrön för min del mer. Inte heller bullar, men ibland tar bara handen en bulle och trycker in den i käften. Sen är ångesten där. Har tänkt på lite nya regler som jag bara måste följa om jag ska nå mitt mål. Ge gärna synpunkter på vad du tycker om reglerna, och om jag fått något helt om bakfoten som jag tror är nyttigt, men som inte är det. Och ge gärna egna tips på mat och träning.
Jag får äta:
- Nutrilett bars (jordnöttsmak är godast)
- Ett litet minikeso-paket
- Smoothie (hallon och vaniljyoughurt)
- Salladskesorullar (något jag kommit på.. men inte testat, bild och beskrivning kommer!)
- Frukt (endast äpplen och passionfrukt)
Ge gärna tips på mer nyttigheter!
Träning:
- Morgonpromenad á 30 minuter varje dag
- Gym varannan dag
- När jag inte går till gymet så ska jag antingen powerwalka en timme eller träna spinning/gympa etc.
- Sittups morgon och kväll 15*3
Ge gärna tips på andra bra träningsformer!
Verkar detta bra?
Varför går det inte neråt?
Varför går jag inte ner i vikt? Jag försöker äta lite och väldigt nyttigt.
Igår åt jag:
Frukost: Fil med solrosfrön + vindruvor
Lunch: Nutrilett bar
Kvällsmat: Nutrilett bar
Sen: 1 banan och 2 äpplen
Okej, sen åt jag en (eller två) bullar..
Vad ska jag göra? Någon som har tips? Kanske ska jag bara äta en gång om dagen en vecka till exempel för att komma igång? Alla tips är välkomna, både vad gäller mat och träning.
Får panik i denna kropp.
Vill bli smal, och det NU.
Jag måste försöka finna den där glädjen som är bortom horisonten
Jag måste försöka finna glädjen. Glädjen som inte har besökt mig mer än 7 dagar sammanlagt de senaste 8 månaderna. Och oavsett om jag inte finner glädjen och lyckan, så måste jag låtsas göra det inför mina nära och kära. På den senaste tiden har ibland min fasad fallit ner, och jag har visat min deppiga sida. Men jag kan inte belasta dem mer med min deppighet. Dels för att de aldrig kommer förstå vilken situation jag befinner i, och för att jag inte pallar oroa andra. Om jag inte kan vara glad, så får jag helt enkelt låtsas att jag är det!
Jag vill ge upp, allt. Nu.
Jag känner mig som en överviktig kossa. Ingen överdrift för ett öre. Jag vill ge upp allt. Här och nu.
En titt i spegeln ger ångest.
Mat ger ångest.
Livet ger ångest.
Samtidigt älskar jag att plåga mig själv. Jag förtjänar inget annat. Förrän jag väger 49 kilo. Då hoppas jag leendet har hittat tillbaka.
Jag är depp. Går runt och tänker på min egen begravning, bölar, tänker på mina nära och kära. Typ. Suck för livet.
Suck för mat.
Jag hatar mat.
Hatar det.
A wish
Jag orkar inte mer.
Värst vad jag tjatar om det.
Men så är det.
På med leendet igen.
Liksom.
Allt för att hålla folk borta från mitt helvete.
Låta dem tro att allt är bra.
Inte låta dem oroa sig.
Jag orkar inte mer.
En önskan.
Jag vill åka.
Och sluta äta föralltid, förstås. Hade inte varit fel att väga 39.
Bara så ni vet
Om ni vill veta, så tänkte jag gå och göra av mig med maten jag nyss stoppade i mig. Har ångest, trots att det varken var hetsätning eller något onyttigt. Men det är ju trots allt mat. Så nu ska jag, för att vara exakt, spy.
Bara så ni vet, liksom.
Jag orkar ingenting numera
Jag är trött. Konstant. Jag orkar knappt kolla på TV. Än mindre ta en powerwalk, trots att jag verkligen behöver det. Hur kommer det sig att jag knappt orkar vara inne på datorn? Det enda jag orkar är att ligga under mitt täcke på min säng och bara vila. När jag var mindre ansåg jag det knepigt att man bara kunde ligga i sängen och vila. Jag rörde på mig hela tiden. Jag var ett litet energiknippe. Men nu. Jag har inte ens passerat 20-års gränsen.
Vad händer?
Jag orkar verkligen ingenting.
Det enda jag orkar.
Det är att umgås med mitt duntäcke.
Bara ligga och vila.
Konstant.
Dag ut och dag in.
Kalla mig tråkig.
Jag skiter i det.
Jag ser inget kul i något numera.
Jag orkar ingenting numera.
Depp.
I´ll visit you in heaven, okay?
I wanna be an angel
Du springer
Du svettas
Du känner hornen i ryggen
Fortsätter springa
Springer vidare
Benen viker sig
Du orkar inte mer
Du springer vidare
Ännu fortare
Och ännu fortare
Labyrinten känns oändlig
Du hoppas
Och springer vidare
Tillsist springer du in i väggen
Du orkar inte mer
Du ber om en sak
En enda sak
Din största önskan
Enda önskan
Tårarna rinner
Du faller ner på knä
Du skriker av gråt
Av olycka
Tårarna rinner ännu mer
Än en gång önskar du
Du skriker ut det
Högt
I wanna be an angel.
Svar
Postat av: Lisa
Jag blir nästan lite irriterad. Antingen får du banta eller inte. Glass liksom? Vad sägs om att ta en frukt istället. Jag vill inte vara jobbig eller så, men ta dig i kragen och banta på riktigt eller skit i det helt och hållet!
Lycka till hur det än blir!
Postat av: joss
ja eller hur, tror nog inte den där taktiken kommer att fungera.. du måste nog bestämma dig om du ska bli någe smalare.. 15 kilo kommer bli tungt och kommer ta år om du fortsätter äta glass sådär, ta hand om dig kram!
För mycket
Jag vägde mig idag. 65 visade vågen. Ångest. 15 kilo ska bort.
Onödiga kalorier ger stor ångest
Jag slängde i mig glass förut.
Inte en.
Utan två.
Onödigt.
Nu har jag ångest.
Konstigt?
Nej, inte med tanke på hur jag ser ut.
En dag som denna orkar jag inte ens ge mig ut på en promenad.
Jag orkar inte göra något.
Bara sitta på mitt rum.
Bara ligga under täcket och tänka.
Tänka på den där perfekta kroppen som verkar vara så långt borta.
Varför äter jag?
Varför äter jag när jag mår som jag mår?
Varför äter jag när jag vill bli smal?
Jag får ta mig tusan sluta äta om jag ska nå mitt mål snart!
Sluta äta helt.
Det är nästan bud på det.
Jag orkar inte mer.
Ta mig över till den andra sidan. Snälla.
Jag vill inte vara kvar på jorden mer.
Jag vill inte.
Snälla, ge mig vingar.
Tummen ner
Idag är en sån dag då jag inte orkar mer.
Idag är en sån dag då jag bara vill gå.
Gå härifrån.
Till den andra sidan.
Det gör för ont.
För ont för att stanna kvar.
Om jag hade kunnat så.
Vetat till hundra procent.
Att det hade lyckats.
Då så.
Men jag antar att jag är lika feg som vanligt.
Så jag stannar.
Stannar kvar på jorden med sorgen.
Med smärtan.
Olycklig.
Och fet.
Tårar
Tårarna rinner.
Ingen ovanlighet i och för sig.
Försökte berätta.
Försökte få fram att något var fel.
Sen kom frågan vad som var fel.
Jag sa att det inte var något speciellt.
Och sen kom ett kallt "okej".
Då undrar man om du bryr dig.
Om du bryr dig alls.
Verkar inte så.
Och som om jag blir motiverad till att berätta.
Berätta vilken dans på rosor detta är.
Det gör ont.
Jag vill gå.
Härifrån.
Föralltid.
