Behind the smile on my face

Men innan det där eventuella målet så ska jag träna tills mina ben viker sig.

Idag har jag förresten sökt runt på nätet på ett ord. Ni vet, betydelsen är att man lämnar jorden. Men jag ska försöka stanna. Känns väl bättre när jag tränat.. Man kan ju åtminstone hoppas. Det jävla kaffet ska åtminstone bort, och ett eventuellt mål ska förbrännas lättare efter träningen... Varför blir jag inte pinnsmal direkt för? Jag ska klara av att stå emot mat från och med NU.

Även om vissa har kommenterat och sagt att det är bra att äta något litet till frukost etcetera, så kan jag inte äta något såhär under dagen. Jag har en äckelkänsla över mig själv som för tillfället är starkare än hungern.

Jag är tacksam för att ni skriver massa fina kommentarer, en tjej skrev hur många kalorier jag bör få i mig varje dag, men det känns helt orimligt att äta mer än 1000 kalorier! 300 känns för mycket redan..

Jag gillar vintern. Inte för att snön kommer eller så. Men det blir mörkt tidigare, vilket resulterar i att folk inte ser en lika tydligt. Det är skönt. Jag ogillar blickar mot mig starkt. Jag är ju så fruktansvärt äcklig och tjock. Justja, på det senaste kan jag inte äta inför andra, det går bara INTE, INTE, INTE. Jag kan nog inte beskriva känslan. Men det går inte. Man är rädd för vad folk ska tycka. Vad dem ska tänka när tjocka jag äter, liksom... Jaja.. Nu ska jag krypa ner under mitt täcke tror jag. Jag har varken krafter eller ork till att göra något idag, så jag stannade hemma.. Borde plugga, men som sagt så har jag varken kraft eller ork.

Jag var ju inte hungrig. Ändå gjorde jag mig en kaloririk macka. Jag vet ju om att min fälla är sena kvällar. Varför är jag vaken då? Det kan man nu undra. Just nu vill jag spy. Men det är inte så lämpligt när det är så tyst och stilla som det är vid denna tiden. Imorgon däremot blir en dag då jag ska försöka att inte äta något alls, samt träna morgon och kväll. Lagom straff till äckliga mig. Eller, egentligen inte. Jag borde träna tre pass och inte äta något fram tills söndag. Men fast att jag hade velat det så vet jag innerst inne att jag nog inte skulle klara det.

Förresten, igår spydde jag och tränade. Det var väl det minsta jag kunde göra efter min hetsätning.

Jag hatar mat. Mat gör mig bara ledsen och på dåligt humör, varför äter jag då? Jag måste sluta. Ett mål om dagen är mitt mål, med högst typ 300 kalorier.

Folk som hoppar på en för att jag har denna bloggen, som säger att man vill ha uppmärksamhet med mera, ni förstår ju inte! Den som är fast i mat-träsket förstår. Detta är ens enda sätt att få skriva av sig. Man vill inte att andra ska veta. Därför är en blogg bra, där man får respons från personer i samma sits, men som ändå kan ge en en objektiv mening (objektiv är väl rätt ord? aja ni fattar väl vad jag menar) Ord som "kämpa, ge inte upp!" med mera får mig dagligen att orka vara kvar. För ni ska fan veta att jag varje dag önskar att jag inte fanns på denna jord! Och hur jävla roligt tror ni det är att varje dag önska att man vore död? Inte alls kul ska jag säga. Och de tankarna har jag fått som resultat av mitt förhållande till mat. Jag är trött på att inte lyckas bli smal. Jag är trött på att kämpa. Men jag ska bli smal, om jag så ska behöva dö på kuppen.

Imorgon ska jag antingen inte äta något, eller gröt en gång vid 18 på kvällen.. Fast det känns för mycket att äta gröt en gång också faktiskt. Det känns alldeles för mycket. På senare tid tycker jag till och med att kaffe är mycket. Jag tyckte till och med att jag, när jag druckit två kaffe igår, hade fått i mig för mycket kalorier redan.

Jag vill åka till landet ovanför molnen. Ska jag åka dit? Eller ska jag kämpa? Life is a bitch.

Idag har jag varit jättenere. Typ 10 timmar av denna dag har jag haft tårar i ögonen och en innerlig vilja att lämna jorden. Men jag är kvar.

Men en sak är säker, jag står inte ut med att se mig själv längre. Är det kvällsmaten som gör att jag står kvar i detta hemska läge eller? Jag vill bli smal och vacker. Nu. Innan det är försent.

Men varför slutar jag inte äta efter 18.00? Varför slutar jag inte äta skitmat med socker och annat skit i? Varför går jag inte den där morgonpromenaden istället för att äta frukost? Varför tränar jag inte varje dag?

Jag har tappat motivationen och är bara allmänt depp över att jag inte tar tag i träningen och äter lite. Jag orkar knappt något. Har inga krafter.

Jag vill ju vara smal. Men träna och sluta ät då unge!

Ge mig motivation någon. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag hatar mig själv.

Jättedåligt.

Jag vill inte vistas utomhus.

Jag vill ju inte visa mig inför andra.

Jag är ju så tjock.

Jag vill bara ligga under mitt duntäcke.

I mitt rum.

Jag vill känna trygghet.

Inte känna blickarna.

Jag mår dåligt.

Jättedåligt.

Imorgon ska jag jogga.

Jag har ångest.

Jag har panik.

Slängde i min choklad. Och en läsk. Inte för att jag var sugen på det, för det är inte vad jag egentligen gillar. Jag vet inte varför jag gjorde det.

Vad ska jag göra nu?

- Spy

- Springa

Ja, fan. Det är det minsta jag kan göra.

Skäll på mig. Det förtjänar jag. Äckliga jag.

Idag har jag ätit bra. Och lite. Har stått emot sådant som jag många av de senaste dagarna inte stått emot. Men nu jävlar. Smalheten är godare att se än vad maten smakar. Det ska bli skönt att krypa ner under täcket nu, utan att ha gett efter för mat när magen kurrat av hunger.

Är det bra att börja en dag med te och strunta i mat till frukost? Promenad, te, liten och nyttig lunch, träning, knappt någon kvällsmat. Så ska det fan va.

15 kilo ska bort!

Jag ska bli smal. Då mår jag bra. Jag mår inte bra nu.

Jag måste ner 15 jävla kilon och det nu! Måste skärpa mig...

Klarar inte av att titta på mig mer. Ångest.

Snälla. Tips mottages tacksamt på hur jag ska gå ner 15 kilo på högst två månader. Hjälp.

Jag ska återgå till mitt inte-äta-något-per-dag-projekt. Jag ska inte äta något söndag-tisdag! Vatten och typ apelsinjuice är det enda som jag får "käka". Till och med det är för mycket.

Suck. Nu får det vara nog. Smalhet I like.

Den frågan ställer jag mig ibland. Är det värt att äta när det ända jag får efteråt är ångest och tårar? Tror inte det va. Har inte ätit något sedan jag vaknade idag. Känns bra. Jag ska inte äta något idag tror jag.. När man ger efter och äter något litet vill man bara ha mer, så jag ska inte äta något alls. Hoppas att jag vänjer mig efter ett tag. Om jag blir sugen på något får jag väl ta lite kaffe, eller det är jättedålgt? Jag tackar för vatten i alla fall. Jag ska träna idag också. Två gånger. Det känns bra. Jag älskar att stå emot hunger. Jag ska visa er alla att jag kan. Jag ska bli jäkligt snyggt smal!!!

Nu vet jag. Jag ska äta varannan dag från och med idag. Alltså får jag äta först imorgon. Just nu känns det som att jag kan klara det bra. Plus att jag ska träna varje dag.