Snälla, var bara tysta!
Jag orkar inte höra massa onödiga kommentarer mer. Jag hör något varje dag och nu drar jag snart härifrån, utan att ni vet var jag är. Så snälla, var bara tysta! Jag vill inte höra något.
Vad jag har fått höra?
- "Plocka undan efter dig i köket!". Detta är hemskt att höra!!!!!!!!!!!!
- "Har du öppnat denna..!" Minst lika hemskt att höra!!!!!!!!!!
Pallar inte ens skriva. Jag ska inte äta ett helvetes jävla skit på en helvetes jävla vecka så hoppas jag att få slippa höra skiten.
HEJDÅ.
Jag vill gå i ide
Jag vill bara försvinna från detta helvete här och nu. Jag har ätit idag men inte tränat ett smack. Nu ska jag ut och springa med musik i öronen och försöka få bort den här jävla ångesten. Och ta en cigg, jag som inte ens röker. HELVETES skit!
Onödig kommentar av en feg anonym människa
Postat av:
Jävla patetiska människa.
God, du är ju typ jordens mest misslyckade om du inte ens kan stå emot så lite.
Tss, du kommer INTE att lyckas gumman.
Två ord, håll käften.
Ångest.
Jag har ångest.
Jag åt 5 eller 6 köttbullar.
Och ett halvt kexchoklad.
Hur kunde jag?
Nu blir det inget mer för mig idag.
Förutom te, kaffe, mjölk och vatten.
Borde inte ens få dricka det.
Hur kunde jag?
Fy.
Jag känner mig redan så mycket större.
Så mycket fetare.
Usch.
Konsten att försöka sova
Jag ville inte stiga upp idag. Jag vaknade riktigt tidigt, och var jättepigg, men jag tvingade mig själv att försöka somna om, och det gjorde jag... Tur det, jag hade inte orkat med en sån lång dag.. Nee.. Så jag vaknade för en liten stund sen istället. Jag har inte ätit något än. Jag vaknade med magont, men det gör jag ofta när jag har ätit något strax innan jag la mig dagen innan, och gissa om jag gjorde det igår? Ja, det var ju julafton..
Jag kan inte förstå att julaftonen igår var så hemsk som den verkligen var. Det går inte att förklara. Men inom mig pågick ett krig, jag slogs mot ångesten och paniken av att fira jul med massa mat och "glädje".. Egentligen hade jag bara velat springa till mitt rum och vara där resten av dagen och alla andra dagar efter det. Det var hemskt. Men nu pratar vi inte mer om det..
För övrigt ska jag bara vara hemma idag, och ikväll. Många brukar festa på juldagen, men jag varken orkar eller vill. Dels för att jag inte vill dricka massa kaloririka drycker och dels för att jag inte klarar av att visa mig ute när jag är såhär tjock.. Dessutom blir allt mycket värre med alkohol i kroppen, och jag orkar inte känna ännu fler tårar forsa ner längs kinderna..
Jahapp, snart är det nytt år... men ärligt talat vet jag inte om jag vill ha ett 2008. Jag vet inte om jag vill vakna upp till ett nytt år. över 360 dagar. Hur ska jag stå ut? I januari var det ett år sedan jag började kämpa så otroligt mycket. Det var då det blev riktigt jobbigt. Hur har jag stått ut? Suck..
Jag kommer nog att spendera de kommande dagarna i mitt rum, med låst dörr, framför teven och med varannan vatten och varannan te med mjölk i handen. Och en promenad på kvällen varje dag förstås.
Hej.
Julafton 2007 var jobbig, så fruktansvärt jobbig
Min jul blev inte alls lyckad. Självklart försökte man bygga upp en fasad om att man är glad etc. Men mest av allt ville jag bara hem. Hem till mitt rum. Och min säng, under mitt täcke. Det var jobbigt att äta och när släkten började prata om vikt och kommentera en tyckte jag det gick för långt. Jag orkade inte höra. Jag ville inte höra. Men det gällde att le och låtsas som att man var glad och åt med glädje... De kommande dagarna ska jag dock mer eller mindre isolera mig från omvärlden. Jag ska ligga i min säng och fördriva tiden. Inte äta ett skit förrän nästa år. Jag står inte ut med att se mig själv mer, fattar ni?!?!??! JAG STÅR INTE UT! Jag klarar inte av att se mig själv med dessa lår mer. Med dessa armar. Med detta tjocka huvud. Feta fingrar. Feta vader. JAG ORKAR INTE!!! Så nu jävlar dessa kommande dagarna. Sen hatar jag alla som ger en blickar. Titta på något annat, titta inte på mig, för jag blir så jävla ledsen. Det värsta är att jag var så jävla otacksam för alla julklappar. Jag sa knappt tack. Men vet ni? Jag bryr mig inte. Jag ville inte ha någon julklapp. Inte en enda julklapp. Det enda jag hade kunnat ta emot med glädje er en biljett till något ställe där jag kan få vara för mig själv. Slippa blickar, slippa mat, försöka komma undan ångesten.
Hur har er jul varit idag? Både för er som är i ungefär samma sits som mig, och er andra?
Hoppas ni haft en fin julafton.
Julafton
Jag vill inte ha julafton. Men idag är det julafton. Mitt huvud dunkar och det gör ont, jag vill bara sova men kan inte sova just nu.
Förut fick jag ångest. Jag begav mig ut själv och lyssnade på musik och lät tårarna forsa sådär mindre trevligt okontrollerat, men vad gör man när man är ledsen? Det är faktiskt bra att gråta..
Jag orkar inte vara ledsen 24/7.
Jag orkar inte se julbordet.
Jag orkar inte äta julmat.
Jag orkar inte le inför alla när jag egentligen vill gråta.
Jag orkar inte skratta inför alla när jag egentligen vill skrika.
Jag orkar inte att inte orka mer.
Jag orkar inte att kämpa mer.
Jag orkar inte att vara på jorden mer.
Anledningen till att jag kämpar är att jag försöker bli lycklig genom att få den perfekta kroppen. Och anledningen till att jag står ut med den kämpiga vägen till mitt mål är mina nära och kära. Jag skulle så jäkla gärna vilja lämna jorden, men jag kan inte stå ut med att jag lämnar er med sorg. Jag vet själv om att om någon skulle lämna jorden av egen vilja som jag tycker om, då skulle jag inte vilja finnas mer. Jag vill att ni ska vara lyckliga så jag får kämpa mig genom varje dag.
Det är faktiskt jobbigt att vakna varje dag och känna att man inte vill gå upp.
Det är faktiskt jobbigt att bara vilja ligga kvar under det där täcket.
Det är faktiskt jobbigt att ha ursäkter för att inte äta mat hela tiden.
Det är faktiskt jobbigt att se sig själv i spegeln varje dag.
Det är faktiskt jobbigt att vara så missnöjd.
Det är faktiskt jobbigt att hata sig själv.
Det är faktiskt jobbigt att låtsas som att allt är bra.
Det är faktiskt jobbigt att kämpa.
Min kamp mot mat började för några år sedan. Eller, jag sade typ "jag vill gå ner i vikt", trots att jag VAR smal. För jag vet att jag var smal först nu. När jag tittar på bilder och ser hur jag ser ut nu vill jag bara börja gråta. Hur kunde jag säga så? Jaja. Först sa jag sådana saker. Sen började jag äta lite nyttigare, men jag åt fortfarande liksom, och jag hade fortfarande sådana onyttiga kvällar ni vet. Sen började jag äta mindre. Och mindre. Och mindre. Sen försökte jag stå emot mat helt. Där är jag idag. Jag försöker stå emot mat så mycket jag kan. Kan kan inte minnas när jag sist åt en måltid, eller jo, det gör jag, för typ en vecka sedan när jag var tvungen att käka ute med polarna för att inte göra dem misstänksamma. Men vet ni vad! Det är jättejobbigt att äta inför folk.
Jag orkar inte.
Inte, inte, inte.
Någon som vill fira nyår med mig? Jag vill inte fira med någon som jag känner. Vad ska man fira egentligen? Ett nytt år med en kamp mot mat och hat mot sig själv? Nej, tack.
Nu dunkar mitt huvud. Det gör ont. Jag tror jag ska försöka sova...
Bara så ni vet så blir jag glad när ni lämnar en kommentar eller två. Kram till er.
Fan
Jag sitter och deppar. Längtar INTE tills imorgon. Verkligen inte. Vill inte ha jul. Man måste vara social. Man måste äta. Man måste låtsas som att allt är bra. Just nu har jag ont i huvudet, en ångest som är oerhört stor, tårar som vill ut och jag är så olycklig att det inte går att beskriva. Och det är dagen innan julafton. Suck.
Egentligen älskar jag min familj och alla söta tokstollar men jag hatar mig själv så jag tillåter mig inte visa min kärlek.
Vet ni vad jag önskar mig i julklapp? Antingen att jag förlorar 20 kg och blir smal och fin, eller en biljett till himmelen.
Och nej, jag skojar inte...! Det är min önskan.
För övrigt har jag ätit skitmat idag. Just för att jag är så ledsen att jag hade kunnat skada mig själv. Jag ser bara inget jävla ljus och det är så frustrerande att man inte orkar mer, och inte vill..! äh.
Hoppas alla får en fin jul i alla fall. Kram.
Mat
Frukost: Inget
Lunch: Mjölk
Kvällsmat: Te med mjölk i och 2 äpplen med kanel.
Övrigt: 5 eller 6 chokladbitar.
Inte alls nöjd. Varför åt jag chokladbitarna? Jag har inte ens tränat idag!!! Har knappt rört på mig idag, har inte orkat. Suck.
Jag måste dock säga att jag är glad för att jag inte åt något igårkväll. Jag blev jättesugen på massa sent på kvällen, men jag stod emot kalorierna. Det gav mig en kick. This is it, I want to be thin, och då gäller det att stå emot mat. Mat är inte gott, blä.
Det är INTE okej
En halstablett är inte okej. En macka är inte okej. Mjölk är inte okej. Två äpplen är inte okej.
Min dag det där? Yes. Den har INTE varit okej.
Lite övningar har jag dock gjort och en promenad ska göras.
Suck.
Efter den där mackan blev det massa mer. Och jag åt den endast för att jag inte skulle göra folk misstänksamma. Jag tror jag ska börja skriva ner anledningar som man ska säga för att komma undan mat utan att folk misstänker massa.
De kommande dagarna blir matfria. Det vill säga ångestfria. Hoppas jag!
Vad ska jag äta? Räcker en gång om dagen? Hur mycket kalorier innehåller det? Är det okej? Lämna en kommentar.
Ibland har jag funderat på att inte äta något alls på en vecka. Men många gånger bryter man dem planerna. Oavsett om det är den första eller tredje dagen. Därför tänkte jag att det kanske är bäst att tillåta sig äta en liten måltid per dag? En nyttig sådan måltid. Typ strax innan 18.00 varje kväll. Och innan under dagen endast dricka vatten och i värsta fall äta en frukt.
Är något av detta bra mat att äta en gång/dag?
- Tomater med mozarellaost.
- Broccolli med någon dressing (inte sån fet dressing) eller/och ketchup
- Havregrynsgröt med kanel
- Mannagrynsgröt
- Äpplen med kanel (typ 2-3 äpplen)
- Salladsblad, mini keso och paprika
Är något av detta riktigt kaloririkt och som jag därför bör strycka från matlistan?
Jag hade helst velat skippa mat en hel vecka och ligga under mitt täcke, men någonstans säger någon att jag bör äta ett mål om dagen i alla fall. Men jag vet inte?
Lämna gärna en kommentar.
Bra och dålig dag på samma gång
Idag har jag ätit massa. Jag vill inte ens skriva ner det. Lunch OCH kvällsmat. Och lite däremellan. Så får det inte vara. Men jag har faktiskt varit på bra humör hela dagen lång, tills nu. För nu har jag bara ångest. Jag får väl planera hur jag ska äta och träna dem kommande dagarna nu och VERKLIGEN följa det. För detta fungerar inte i längden... Att äta och sen må dåligt alltså. Jag kanske bör planera dag efter dag så att det blir lättare att nå det. Äh, jag vet inte. Men jag vet att jag nu ska göra massa övningar i alla fall, och ta en promenad. En rask sådan. Och lång. Så man bränner de där kalorierna man ätit under dagen...
Thinspo.. behövs nu för att inte äta något tisdag-fredag.
Mat
Frukost: Inget.
Lunch: Inget.
Middag: fruktsmoothie.
Övrigt: mjölk & te.
Matintaget idag känns helt okej, men jag kunde hoppat över fruktsmoothien. Hoppas inte att jag äter något mer ikväll.
Jag har inte tränat idag, om man bortser från småpromenader. Imorgon tänkte jag ta en powerwalk på morgonen, och även försöka hinna gå på ett pass. Måste verkligen träna mer och äta mindre, annars kan jag lugnt säga att jag firar nyår i min ensamhet under täcket, för att visa upp sig såhär och inviga det nya året med fest, när man hatar sig själv, är inget jag vill göra. I just want to be thin.
Va?
Varför går det inte att kommentera mitt föra inlägg? Såg det nu. Mysko. Jaja. 61,5 h utan mat blev det sist. Tanken var att jag skulle vara utan från idag till nästa fredag, but I failed it. Så nu gäller lördag-lördag, utan mat. Endast vatten, kaffe, te, mjölk. Det går, bara man vill.
För övrigt är jag väldigt vilsen just nu. Orkar inget. Vill inget.
Jag mår helt enkelt inte bra just nu.
Jag ser inget ljus
Jag hade klarat mig cirka 61,5 timmar utan mat. Inget alls första dagen, inte ens dricka. Andra dagen blev det kaffe, mjölk och vatten. Tredje dagen? Jag skulle äta något litet för att inte göra folk misstänksamma. Och vad ledde det till? Jo, att jag sitter och äter kakor nu!!! Ikväll ska jag lätt springa hur långt som helst och sen typ gråta mig till söms. Jag är så fruktansvärt nere nu så ni anar inte. Jag orkar inte mer.
Jaha...?
Hur fan kan vikten pendla först igår 4 kg från morgon till kväll och från igårkväll till nu, typ 8 kg?
Jag har förresten inte ätit på typ 56 h. Härligt.
Morgondagen
Såhär vill jag äta imorgon:
Frukost: Inget
Lunch: Inget..möjligtvis något litet nyttigt för att inte folket ska bli misstänksamma i skolan.
Kvällsmat: Inget.
Utöver det: 2 glas mjölk (högst!)
Träning: 1 h promenad + 1 h pass.
Jag ska verkligen försöka följa detta!!!
Baby I love you, baby I need you, but I think I have to handle this by myself. You wouldn´t understand, and I don´t want you to worry. I love you.
47 timmar.
Frukost: Inget.
Lunch: Kaffe.
Kvällsmat: Ett glas mjölk.
Senare: Två glas mjölk.
Har inte tränat något så det känns ganska så dåligt att jag drack mjölk om jag ska vara ärlig. Men imorgon ska jag träna massa.
Det har gått cirka 47 timmar sedan jag åt, och det känns så himla bra ska ni veta. Jag är glad för det.
Jag vill gå i snön utan att lämna fotspår
Jag mår inte bra som jag ser ut nu. Jag kämpar för att orka med varje dag. Det är ingen överdrift! Jag verkligen kämpar! Nästan alla dagar är hemska. Såfort en dag är bra undrar man hur länge glädjen ska hålla. Att vara optimistisk och tro att glädjen är långvarig är bara onödigt. För ganska snabbt blir dagarna ett såntdär krig igen. Ett krig mellan en själv och mat. Men jag verkligen kämpar! Och jag har kämpat i mer än ett år nu! I ett år har jag mått såhär dåligt!!! Hur kan jag inte ha lärt mig att mat får mig att må dåligt? Nu är det förändring. Ett mål mat om dagen och en promenad och ett träningspass om dagen!!!
Jag kan stå emot mat i kanske två dagar, men sen kan det gå åt skogen och jag kan hetsäta. Då är det kanske likabra att besluta sig för att äta en liten och nyttig måltid om dagen, även fast det är jobbigt. Om jag hetsäter mår jag fruktansvärt dåligt. Och efter att ha hetsätit hamnar jag antingen framför toalettstolen eller så beger jag mig ut på en promenad/joggingrunda. Men ångesten försvinner inte där. Men det blir lite bättre iaf.
Ingen anar hur min vardag ser ut. Att överhuvudtaget ha ork att göra vid sig för att möta världen är jobbigt. Att visa sig bland människor är jobbigt. Helst går man i stora kläder för att slippa visa sig för mycket. Varje dag måste man hitta på ursäkter till att slippa mat. Att äta med andra är jobbigt. Att äta inför andra är jobbigt. Att få panik och gråta när ingen ser är jobbigt.
Jag ska nå mitt mål som är 50 kilo. Jag nöjer mig om jag väger 55 till nyårsafton. Men sen ska jag ner till 50 kg. Det ska jag. Jag vill det så gärna, det går inte att beskriva..
Ibland önskar jag att någon visste. Att bara få en kram när allt är som värst skulle jag uppskatta så fruktansvärt mycket. En liten kram. Men ingen skulle förstå. Så jag får gå vidare och kämpa mig till min målvikt i min vardag. Kramar kan man väl kanske få ändå, även om man inte får dem för att man behöver.
Slutsats? Jag vill kunna gå i snön utan att lämna fotspår.
